Vet det mests om människan
Transkribering av # Har ni neandertalgener?
Cecilia Odlind: Hugo Zeberg är doktor och vetenskapsman vid avdelningen för neurovetenskap på Karolinska Institutet samt på högsta Planck institutet i Leipzig, Tyskland, var han samarbetar med den svenska forskarprofilen Svante Pääbo.
Andreas Andersson: Som var tillsammans och byggde upp verksamheten vid detta då nystartade Max Planck institutet till evolutionär antropologi i Leipzig. Och Hugo Zeberg, såsom vi bör höra alldeles strax, samarbetar alltså tillsammans Svante efternamn i Leipzig där.
Cecilia Odlind: Du samt jag plats ju lite sådär, oss var ju på båda två till att utföra intervjun, dock det blev du.
Andreas Andersson: Ja, jag vann på grund av att jag har en mer brinnande intresse på grund av arkeologi samt historia än vad ni har.
Cecilia Odlind: Men detta har ni faktiskt. Då börjar ni med för att ställa den grundläggande frågan: Vilka plats neandertalarna?
Hugo Zeberg: Det existerar en anhörig till moderna människan samt de skilde sig ifrån moderna människan, kanske ett halv mot
Människans äldsta historia
Den upprätta människan erövrar elden
Ungefär 1,7 miljoner kalenderår utvecklades enstaka ny art, Homo erectus, den upprätta människan. inom år levde Homo erectus jämsides tillsammans Australopithecus. dock som oss sett tidigare dog Australopithecus ut samt Homo erectus tog isolerad över.
Under den tiden tog människan ännu ett nytt steg - hon lärde sig för att kontrollera elden. Forskarna existerar oense ifall hur detta gick mot. En sektion tror för att man fångade upp gnistor från stenar som slogs mot varandra eller för att man fick eld genom gnida bitar av trä mot varandra. Andra anser att dem tidiga människorna tog existera på elden genom för att sticka torra grenar inom skogsbränder alternativt lavaströmmar.
I miljoner år ägde människans förfäder levt vid Afrikas savanner. Nu blev det möjligt att ta sig mot andra områden på jorden. Homo habilis levde inom Afrika. inom det varma klimatet var kunde människan överleva utan eld. dock skelett ifrån Homo erectus har återfunnits även inom kyliga områden i Europa och Kina. Utan elden skulle
Det mesta oss vet ifall hur havet mår börjar här
Ingenjör Elizaveta Mattsson tillsammans med den därför kallade CTD-sonden, som bland annat mäter temperatur, syrehalt och indirekta parametrar till salthalt samt djup, bör snart skickas ner 40 meter mot strax ovan havsbotten nära den mycket kända mätstationen Askö B1 inom Trosa ögrupp. Foto: Michaela Lundell
– denna plats kan oss nolla. Okej, då kör vi. Fem meter!
Ingenjör Elizaveta Mattsson släpper taget angående vajern, samt sonden samt den inledande vattenhämtaren förs ner inom vattnet. Forskningsfartyget Electras tekniker Henrik Andersson sköter kranen. Efter fem meter stoppar han, samt Elizaveta monterar med vana händer vid nästa vattenhämtare. Så fortsätter de åtta gånger mot, en fräsch vattenhämtare monteras var femte meter, tills sonden längst bort ner existerar strax ovanför havsbotten, vid 40 meters djup.
Lång samt tät mätserie
Vi är nära mätstationen Askö B1 inom Yttre Hållsfjärden i Trosa skärgård. på denna plats har vetenskapsman tagit prover sedan talet, och regelbunden miljööverv
Människans påverkan vid klimatet
I stort sett varenda klimatforskare existerar eniga ifall att den accelererande klimatförändring vi ser i ljus kommer ifrån mänskliga aktiviteter. Vi saknar heltäckande kunskaper om klimatsystemet, men den förstärkta växthuseffekten och den globala uppvärmningen är en faktum. Våra utsläpp rubbar naturens balans idag, samt ännu mer i framtiden.
Nu ser oss effekterna från det oss gjorde vid talet
Den temperaturökning vi ser idag existerar resultatet från de utsläpp av ämnenofta föroreningar som skett historiskt. oss har hittills bara sett en sektion av den uppvärmning såsom den förstärkta växthuseffekten beneath talet kommer orsaka. Sedan industrialismens start har kvantiteten koldioxid inom atmosfären ökat markant – från knappt ppm (parts per million) till ovan ppm. Den största delen av ökningen daterar mot tiden efter andra världskriget.
Haven buffrar värme – tills gränsen nås
Men inte ens med en tvärstopp från koldioxidutsläpp skulle vi helt undvika enstaka viss fortsatt klimatförändring. Växthusgaser ackumuleras näml