Hur såg den gamla svenskan ut

Perioder i svensk språkhistoria

Urnordiska: före vikingatiden

Det gemensamma språk likt talades inom Norden före vikingatiden kallas för urnordiska.

Runsvenska: år –

Ungefär från samt med vikingatidens början omkring år är kapabel man urskilja svenska vilket eget tungomål. Den inledande perioden, –, kallas på grund av den runsvenska tiden eftersom de skriftliga källorna ifrån den tiden är inskrifter med runor. Kristnandet vid talet innebar kontakt tillsammans med den europeiska kulturen.

Klassisk samt yngre fornsvenska: år –

De följande perioderna, när källorna främst består av handskrifter med latinska bokstäver, kallas klassisk fornsvenska (ca –) och yngre fornsvenska (ca –). beneath den klassiska fornsvenska perioden etablerar dem medeltida landskapslagarna ett på papper eller digitalt svenskt lagspråk. Västgötalagen existerar den äldsta av dem bevarade landskapslagarna. Den tros vara författad runt kalenderår

Äldre nysvenska: år –

Översättningen av Nya Testamentet äger fått märka början vid perioden äldre nysvenska. Reformationen och den för

Det gamla kasussystemet såg ut så här: nominativ fisker, genitiv fisks, dativ fiski, ackusativ fisk. Mot medeltidens slut upphör det och ersätts av dagens tvåkasussystem med bara grundform (fisk) och genitiv (fisks). 1 nusvenskan 2 Äldre nysvenska är en epokindelning för det språk som talades och skrevs i Sverige från till Denna tidsindelning har satts av det Nya Testamentet som utkom på svenska och det första numret av Olof von Dalins Then Swänska Argus som utkom Den äldre nysvenskan hade en klar uppdelning mellan ett formellt kyrkligt. 3 yngre nysvenska 4 Den svenska riksdagen beslutade att avveckla den indelta armén och införa allmän värnplikt. Det innebar en förstärkning av försvaret och fullt utbyggt skulle värnpliktsförsvaret bestå av soldater. 5 Om svenska språket. Det svenska språket har uppskattningsvis 10 miljoner talare. Svenskan kan därför räknas till gruppen stora språk, ett av de hundra största bland världens drygt 7 språk. Den indoeuropeiska språkfamiljen. Svenskan är ett germanskt språk och på nära håll släkt med de andra nordiska språken. 6 För andra betydelser, se Sveriges historia (olika betydelser). Militärhistoria • Ekonomisk historia • Vetenskapshistoria. Sveriges historia är beskrivningen av Sverige i det förflutna, och av det som innan statsbildningen på medeltiden skulle komma att bli Sverige. 7 yngre fornsvenska 8 Även om de bevarade inskrifterna på vikingatidens runstenar ofta är kortfattade förmedlar de en del kunskap om dåtidens språk, till exempel vad gäller grammatik, namnskick och ordförråd. 9 Den särskilda pluralformen av verb såg ut så här: vi sitta. 10 Med sina romankaraktärer har Moberg skapat en bild av att alla utvandrare lämnade Sverige i familjegrupper i hopp om en bättre framtid som bönder i Amerika. Det stämmer i hög grad in på åren mellan och , men i slutet av talet och i början av talet såg det annorlunda ut. 12

Hur såg fornsvenskan ut?

24 mars

Under talet började man skriva skrivelse på svenska istället för som tidigare, på latin. Men detta medeltida brevet motsvarade ej det oss idag brukar avse tillsammans termen meddelande, utan detta skrevs efter ett bestämt formelschema samt behandlade ej privata ärenden utan huvudsakligen juridiska samt administrativa ärenden.

De medeltida breven har från tidigare vetenskapsman inte kunnat användas vilket underlag för att förklara hur fornsvenskan såg ut. Men Rakel Johnson visar i sin avhandling däremot att dem medeltida breven utgör enstaka av dem bästa källorna vi äger eftersom oss vet precist var brevet skrevs, vilket år samt t.o.m. vilken dag detta skrevs.

Avhandlingsförfattaren har undersökt ett medeltida textmaterial på svenska vilket tidigare ej behandlats på ett systematiskt sätt, nämligen breven, alternativt diplomen vilket de också kallas, från talet. Undersökning

Som framgick från en notis i föregående nummer från Språkbruk genomförs i land ett arbetsuppgift som syftar till för att kartlägga dem viktigaste förändringarna i detta svenska ordförrådet sedan detta vardagliga namnet på projektet är ORDAT (Det svenska ordförrådets tillväxt från artonhundra till tjugohundra). Drygt tio forskare medverkar, inte bara nordister utan även enstaka anglist, ett germanist, enstaka romanist samt en datalingvist. I denna artikel samt en nyhet i nästa nummer från Språkbruk tänker jag redogöra för enstaka del från projektets viktigaste resultat. Artikeln i detta nummer behandlar nyordsproduktion inom allmänspråket, medan den nästa artikeln kommer att ta upp betydelseförändringar, förändringar inom den lexikala syntaxen samt även utvecklingen inom en par särskilt utvalda fackspråk. Det bör understrykas, för att projektet inom första grabb inriktar sig på skrivet svenskt standardspråk. Dialekter, slang o.d. tas i stort sett ej upp.

Självfallet framtvingar det begränsade utrymmet denna plats vissa förenkl

Svensk språkhistoria: ifrån vikingatid mot nutid

Yes! Vi vann! SM! Grattis till segern! Kan oss åka vidare i språkhistorien nu?

Vill du känna till hur språket såg ut på vikingatiden? På runstenarna kan oss se hur man skrev på den tiden. dem här tecknen, som liknar bokstäver existerar runor. dem skrevs ofta så på denna plats, i enstaka slinga såsom såg ut som enstaka orm. Runstenarna berättar små korta historier.

Faktiskt tillsammans med ungefär lika många indikator som oss idag använder på twitter. Många från våra gamla ord kommer från Runstenssvenskan. Ord till vardagliga dock viktiga saker som oss hade redan då, såsom släkt, meteorologi och föda. Till modell orden: moder, fader, byggnad, sten, solen, yxa. oss har ärvt de denna plats orden från våra förfäder.

De existerar arvord. Runor hade använts i norra Europa sedan talet. samt det på denna plats är Runalfabetet, eller Runraden. Runraden kallas Futhark efter hur dem första tecknen på raden låter. vid vikingatiden inom Norden blev runorna färre.

Bara sexton. Men detta räckte, på grund av många runor kunde för tillfället betyda flera olika lj