Roller psykologi exempel
Roller och ställning eller tillstånd kan påverka oss vid många olika sätt. Man kan mot exempel må dåligt från att ej ha någon status alternativt så blir man stämplad som något man ej vill existera. Vi träffar Felicia likt berättar ifall en roll hon haft under skoltiden och såsom påverkat hon. Psykiatriforskaren Emma Frans redogör varför oss ofta söker efter enstaka specifik roll i olika grupper, trots att den kan ett fåtal oss för att må dåligt.
- Ämnesord:
- Gruppsykologi, Roller (socialpsykologi), Samhällsvetenskap, Sociala relationer, Socialpsykologi, Sociologi
- Produktionsår
- Tillgänglig till
- 30 juni
- Talat språk
- Svenska
- Undertexter
- Svenska
- Medverkande
- Emma Frans, Sanny Dahlbeck
- Programledare
- Hampus Nessvold, Tora Pleje
Formella och informella grupper
Man brukar skilja mellan informella samt formella grupper. De formella grupperna kännetecknas av för att de bildas utifrån specifika syften, äger en utsedd ledare samt att individerna tvingas in i dem. Gruppmedlemmarna inom en formellgrupp tilldelas in tillhörighet medan medlemmar inom informella grupper känner sin tillhörighet. dem informella grupperna bildas spontant pga sociala behov hos medlemmarna.
Exempel vid formella grupper är:
Svenskar, fotbollslag och arbetsteam
Exempel på informella grupper är:
Kompisgrupperna i ett gymnasieklass, grannar som faktisk umgås tillsammans med varandra samt arbetskamrater vilket går ut på middag tillsammans
Ibland existerar det svårt att skilja de formella och informella grupperna åt eftersom för att de formella lätt förändras till för att även existera informella. Man kan ju först bli intvingad inom en assemblage och sedan börja uppleva en tillhörighet till densamma. Gruppens syften kan även utvecklas samt bli fler än vad de ursprungligen var då gruppen formellt bilda
Socialpsykologi är en stort enhet inom psykologin. Området behandlar hur människor fungerar tillsammans med andra. En team definieras såsom minst personer som träffas under enstaka inte allt för betalkort tid samt har en gemensamt uppgift. Publiken vid hockeymatch existerar således ej en assemblage, eftersom dem bara till tillfället besitter ett gemensamt mål. Grupper utvecklas ofta på en likartat sätt, människorna inom gruppen går igenom olika faser. enstaka modell vilket beskriver gruppens utveckling existerar FIRO modellen. Första fasen som enstaka grupp går igenom existerar tillhörighetsfasen. Fasen kännetecknas från osäkerhet då alla inom gruppen existerar nya. Kommunikationen brukar existera ytlig samt artig samt normer samt regler är kapabel vara otydliga. Nästa fas är kontrollfasen som kännetecknas av mer konflikter. inom denna fas söker man sina roller, några önskar ha ledarrollen. Sista fasen kallas samhörighetsfasen och den kännetecknas från mer lugn och balans. Det finns också olika typer från grupper, primärgrupp kallas den grupp såsom är känslomässigt vi
.