Hur man kommunicerar med funktionsnedsättning

Om alternativ och kompletterande kommunikation

Att kommunicera är ett grundläggande mänsklig rättighet – alla kunna inte prata, men samtliga kan kommunicera på något sätt. För att ett person bör kunna uttrycka sig samt förstå så bra vilket möjligt behövs en kommunikativ miljö, där omgivningen anpassar sig efter behoven samt stimulerar samspel och kommunikation.

Alternativ och kompletterande kommunikation, AKK, är en samlingsnamn för olika kommunikationssätt och metoder som stödjer kommunikation mellan människor samt hjälper personer med kommunikationssvårigheter att förstå andra samt att uttrycka sig. AKK hindrar ej utveckling från tal utan tvärtom ökar möjligheten för att någon ska lära sig prata när man får möjlighet att kommunicera. Därför är det angeläget att små människor som behöver stöd f&oum

Delaktighet är ett av de viktigaste målen för svensk funktionshinderspolitik. För en del personer med funktionsnedsättning är LSS, lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade, en viktig del av vardagen. Denna lag gäller för personer med omfattande funktionsnedsättningar. 1 olika typer av kommunikation 2 Att möta människor med psykisk funktionsnedsättning är vanligt för personal inom vård och omsorg. Då är det extra viktigt att ha kunskap om och förstå vad det innebär att möta människor med psykisk funktionsnedsättning och hur man ger ett bra bemötande. Insatser till personer med funktionsnedsättning måste vara anpassade till. 3 intellektuell funktionsnedsättning 4 I många fall kan man minska störande omgivningsljud genom att placera maskiner, till exempel disk- och kaffemaskin, i separata utrymmen eller bakom ljudabsorberande skärmar. Du kan också åstadkomma en samtalsvänlig miljö genom att stänga av TV, radio och dator. 5 AKK är ett stöd för personer som har svårt att förstå eller använda tal. Förutom uttryckssätt som kroppsspråk och gester finns specifika AKK-former som tecken (med händerna), bilder, bliss-symboler och ord. Behov av AKK finns i olika grupper med funktionsnedsättningar. 6 I vardagen märks autism framför allt på hur man samspelar och kommunicerar med andra människor. Man kan till exempel undvika ögonkontakt och ha svårt att kommunicera med kroppsspråk och gester. Man har också begränsade intressen och kan ha upprepande beteenden, det vill säga att man gillar att göra samma sak om och om igen. 7 bliss symboler 8 Vissa kommunikationssätt använder många av oss, till exempel kroppsrörelser och gester. 9 Det är vanligt att personer med funktionsnedsättningar får svårt att kommunicera. 10

Att leva tillsammans med en kommunikativ funktionsnedsättning

Kommunikationsproblem kunna uppstå mot följd från en rad tillstånd samt sjukdomar såsom språkstörning hos barn (DLD), hörselnedsättning samt dövhet, stroke och demenssjukdomar. Hur dessa kommunikativa funktionsnedsättningar inverkar vid den vardagliga kommunikationen varierar, men kommunikationen beskrivs ofta som många problematisk från såväl individerna som äger nedsättningen vilket av deras anhöriga.

Foto: Getty Images

I projektgruppens region ingår både projekt såsom rör unge med medfödda kommunikativa funktionsnedsättningar och arbete med fullvuxna personer med förvärvade sjukdomar samt skador. oss studerar även hur man kan nyttja digital teknik som stöd i interaktion, framför allt för personer med demens.

En viktig sektion av gruppens forskning inom samtliga delprojekt är för att öka den ekologiska validiteten inom logopedisk verksamhet; genom att fokusera på personers vardag förmå vi bidra till för att logopediska insatser utformas därför att dem spelar roll för inom

Personcentrering f&#;r personer vilket har reducerad kommunikationsf&#;rm&#;ga alternativt en kognitiv funktionsneds&#;ttning

K&#;llor:

Fr&#;n mottagare mot medskapare – ett kunskapsunderlag f&#;r ett mer personcentrerad h&#;lso- samt sjukv&#;rd, V&#;rdanalys,

Personcentrering inom h&#;lso- samt sjukv&#;rd: Fr&#;n filosofi mot praktik, Inger Ekman (red.), Andra upplagan, Stockholm, Liber,

Svensk standard, SS-EN , Patientdelaktighet inom h&#;lso- samt sjukv&#;rd – Minimikrav f&#;r personcentrerad v&#;rd, Svenska institutet f&#;r standarder (SIS),

Patientlag (), riksdagen

FN:s konvention angående r&#;ttigheter f&#;r personer tillsammans funktionsneds&#;ttning (pdf), Regeringskansliet,

Lag () angående st&#;d samt service mot vissa funktionshindrade, LSS, riksdagen

Socialtj&#;nstlag (), riksdagen

F&#;rvaltningslag (), riksdagen

.