Utredning och behandling av ventrikulära extraslag
Ventrikulära extraslag (VES) existerar vanligt förekommande i befolkningen och innebär att hjärtats kammarmuskulatur aktiveras tidigare än nästa förväntade sinusutlösta stöt. VES besitter hos flera patienter ingen klinisk innebörd, men ett del utvecklar nedsatt vänsterkammarfunktion redan nära låg VES-förekomst. Läkemedelsbehandling och/eller ablationsingrepp kunna normalisera vänsterkammarfunktionen. De senaste åren äger ökad insikt om extraslagens ursprung bland annat genom EKG samt ablationshjälpmedel (till exempel intrakardiellt ultraljud) ökat lyckandefrekvensen, vilket gör ablationsingrepp till en attraktivt behandlingsalternativ som alternativ till antiarytmika. Syftet tillsammans med denna nyhet är för att ge enstaka översiktlig vägledning till handläggning av patienter med VES som sedan kan ligga ner till bas för samtal kring behandlingsalternativ.
Mekanism
VES uppstår inom regel sekundärt till ett av tre mekanismer. Vanligast är triggad eller fokal aktivi
Hjärtrytmrubbningar
Många hjärtrytmrubbningar existerar kopplade mot andra hjärt-kärlsjukdomar. Det existerar därför viktigt med ett noggrann analys när man känner symtom som tyder på hjärtrytmrubbning.
Samband med ytterligare hjärtsjukdom
Majoriteten från hjärtrytmrubbningarna existerar förvärvade samt endast enstaka mindre andel är ärftliga. Många hjärtrytmrubbningar är kopplade till andra hjärt-kärlsjukdomar. då det finns ett samband med ett hjärtsjukdom liksom kan äga en ärftlig faktor kunna information angående andra familjemedlemmars hälsa bidra vid den kliniska bedömningen.
Hjärtats elektriska funktioner undersöks med hjälp av olika former från EKG (i vila, bandspelar-EKG och arbets-EKG) och/eller undersökningar av hjärtats elektriska funktion från hjärtats insida via ljumsken. Hjärtats struktur samt kranskärlens funktion undersöks tillsammans med hjälp från ultraljud, magnetkamera, olika former av röntgen eller scintigrafi.
Utredning av hjärtats elektriska funktioner
EKG
En elektrokardiografisk rapport (EKG) existerar första ste
Hjrtrytmrubbningar - arytmi
Hjrtats normala rytm
Hjrtats normala rytm kallas sinusrytm efter den struktur inom hjrtat såsom normalt styr rytmen, sinusknutan.
Sinusknutan sitter upptill och baktill i hger frmak. (Se illustration) AV-knutan sitter nedtill och baktill i hger frmak. (nedanfr sinusknutan inom illustrationen nedan)
Symtom p hjrtrytmrubbningar
Rubbningar i hjrtrytmen ger ej alltid symptom, vilket fr till fljd att lngvariga och ibland allvarliga rubbningar i hjrtrytmen inte ständigt r diagnosticerade d dem vid avsaknad av symptom inte ger ngon anledning att ska vrd.
Ibland förmå rubbningar inom hjrtrytmen upptckas av enstaka tillfllighet, mot exempel nr en individ undersks inom sjukvrden från annan orsak.
Omvnt kan sgas att upplevelse av hjrtklappning inte ständigt innebr för att det finns en rubbning i hjrtrytmen, men symptomen kan motivera utredning fr att ta reda p det.
Behandling
Atriella extrasystoler
Normalt styrs vår hjärtrytm från sinusnoden, som ligger högst upp i högra förmaket. dock många från oss äger ibland hjärtslag som börjar i andra delar från hjärtat. angående hjärtslaget börjar i hjärtkamrarna kallar oss det ventrikulära extrasystoler. angående de börjar i förmaken kallas dem förmaks extrasystoler.
Extraslagen kan kanske direkt lite ologiska ofta kännas såsom om hjärtat hoppar ovan ett slag. Detta beror på för att extraslaget kommer så snabbt efter föregående normala hjärtslag att hjärtat inte hunnit fyllas tillsammans med blod och därmed blir pulsslaget mycket svagt och möjligen inte känns alls.
Å andra sidan kommer pulsslaget liksom kommer efter extraslaget ofta att kännas hårdare än normalt hjärtat besitter hunnit beläggning mer än normalt, samt skickar därför ut blodet i kroppen med enstaka starkare pulsvåg än vanligt.
Extraslagen skadar ej i sig hjärtat. dem kan dock vara många besvärande samt särskilt om detta finns flera av dem är kapabel predisponera till