Baudelaire skönheten
Baudelaires syfilis samt drogbruk speglades i hans diktning
Charles Baudelaire avled 46 år äldre den 31 augusti inom slutstadiet från neurosyfilis. nära dödsbädden vakade hans mor. Hon ägde tillkallat enstaka präst därför att sonen enligt katolsk sed undfick den sista smörjelsen inför slutet. på grund av många plats han emellertid en hädare och pornograf; för andra däremot enstaka stor diktare.
Baudelaire föddes inom Paris den 9 april Hans far var prästutbildad, men inom franska revolutionens antiklerikala spår hade han avsagt sig sitt prästämbete; i stället gjorde han karriär liksom lärare samt ämbetsman. då Baudelaire plats fem kalenderår dog fadern. Ett kalenderår därefter gifte modern ifall sig tillsammans med en officer, Jacques Aupick, som även han ägde den sociala rörlighet vilket revolutionen initierade att tacka för sin karriär. han anpassade sig till Frankrikes alltmer auktoritära utveckling, blev general samt framträdande ämbetsman. För Baudelaire, som plats mycket modersbunden, spelade styvfadern rollen likt ont genius genom sitt inflytande ovan
Charles Baudelaire, såsom föddes till år sedan, är idag en från de maximalt lästa franska poeterna. denne förde in nya miljöer i poesin, såsom fängelser och bordeller.
Han har karakteriserats som ett levande motsägelse och setts som arketypen för le poète maudit, ”den fördömde poeten”, ett term liksom skapades från Paul Verlaine i enstaka essäsamling tillsammans med samma namn. Det gäller Charles Baudelaire som föddes för tid sedan inom Paris, var han även dog vid grund från syfilis, utfattig och endast 46 tid gammal.
Under läka sitt liv var Baudelaire den ständige utmanaren samt provokatören likt strödde råa och oförskämda uttalanden omkring sig. han rörde sig mellan ytterligheter, och både hans liv och hans verk existerar fulla från motsägelser samt paradoxer. flera legender florerade kring poeten, och från sin samtid betraktades denne som en original. Baudelaire var även själv mån om sin image såsom skandalomsusad samt lätt dekadent författare. han var både bohem samt estet, samt trots sin urusla vetenskapen om resurserhandel och finans ägnade han sin kläds
Baudelaires beryktade diktsamling ifrån talet, vilket har den att yttra oss idag på talet? En hel del, dock nu existerar det ej längre dem upproriska dikterna som imponerar, utan mer de stillsamma känslosamma dikterna.
Man bör uppleva till för att sex dikter ur Charles Baudelaires poesibok Les fleurs du mal fälldes till osedlighet, samt censurerades ur franska utgåvor långt in på talet. Man bör också uppleva till för att boken trots detta räknas till dem mest viktiga och inflytelserika diktsamlingar vilket publicerats.
i enlighet med ett omdöme från samtida kollegan Victor Hugo introducerade Baudelaire en ny rysning, men frågan är ifall vi ännu upplever dessa dikter såsom utmanande samt farliga, då poeten skriver: Vår dekadenta tid besitter skapat, detta är sant / ett skönhet från ett stöt som förr var obekant. I sin bok Den komplexe Baudelaire från menade Paul Tenngart att oss blivit på grund av luttrade till att längre bli lika upprörda från dikter vilket Kadavret, Litania till Satan eller
I den förra kursen jag läste, Mode i fransk och italiensk kultur, fick vi studera texter från bland andra Charles Baudelaire som vid olika sätt behandlade mode och estetik. Jag fastnade för enstaka text från just Baudelaire, "Till sminkets lov" var han talar om den konstruerade skönheten (med detta menar denne alla dem medel oss använder oss av till att försköna oss själva) som någonting positivt. han menar vid att mode och kosmetika kan samt bör användas som en medel till människan för att höja sig över den "barbar" denna enligt Baudelaire i naturligt tillstånd existerar. Baudelaire debatterar i sin text på grund av att det onda sker av sig självt, utan ansträngning, naturligt, i kraft av fataliteten; det goda är ständigt en konstprodukt och konstaterar även för att detta kunna, och bör, överföras även på vår syn vid artificiell estetik. Detta existerar otvivelaktigt enstaka mycket intressant moralisk samt etisk fråga; är människans naturliga tillåtelse ett barbariskt, empatilöst sådant, och inom vilken mån styrs denna av sin natur?
Det som